Det räcker inte med klimatkompensation

Man kan i princip äta korv hur ofta som helst, en kollega till mig kallar mig ”korvmannen”!  I vissa fall kan även en hamburgare, gå ner.  Jag har sedan lång tid tillbaka valt det de svenska alternativet MAX som jag tyckt varit bäst och som jobbar med CSR och därmed representerar ”det goda företaget”.

I början av denna vecka var jag på MAX med familjen då tiden inte medgav att vi skulle laga middag hemma. När jag kommer in på restaurangen möts jag av en kö och det är ju inte så konstigt. Att äta ute är och skall ju vara en total upplevelse. Miljön har betydelse, hur bemötandet från personalen är är viktigt. Upplevelsen av den mat jag får skall vara bra.

I detta fall var det inte så;

Borden var skitiga, runt om stod det halvätna portioner på brickor, personalen uppmanade oss att röra oss fram till kassorna trots att det inte gick fortare tack vare detta.

Jag kan inte låta bli att titta på hur leverensprocessen ser ut då jag får lite tid att göra det.

Arbetsstationerna där man ställer samman burgarna såg skitiga ut, man grävde smältost med sked slabbandes över varandra bakom disken.  Man slänger ihop produkterna, och sist men inte minst all mat är kall när jag får den på brickan.

Min slutsats är given. Dålig kvalité i leverensen kan inte kompenseras med att man klimatkompenserar, det är helheten som räknas. Om inte personalen arbetar tillsammans och visar omtanke kring det man arbetar med så är helheten inte där. Med en annan attityd och stolthet så händer det något med det man levererar.  Jag vet att det går att skapa stolthet i alla brancher och i alla jobb, jag kallar det målbildsseminarium!