Julbrev #2 2013 – en man som heter Ove

Att en måndag i advent kan innehålla så mycket olika upplevelser, av sig själv och andra är för mig en gåta?

Jag började min dag genom att stå på Bromma flygplats och vänta på en kollega som när planet skulle lyfta hade precis 12 minuter på sig att passera säkerhetskontrollen. Å då har inte kollegan parkerat bilen ännu.

Äventyret fortsätter, jag läser ett inlägg på Facebook;

”Att jobba med reklam är inte att förverkliga sig själv – det är att hjälpa andra att förverkliga sin framgång. Om du gör det bra får du din egen framgång”

Jag blir så glad då jag ser detta inlägg och min första tanke är. Ja, det är ju precis så med det jag också gör om dagarna!

Under dagen träffar jag ett helt gäng med studenter på Malmö högskola. Jag börjar med att gå runt och hälsa på alla i hand. När jag gjort det funderar jag självklart på om jag var spritad på händerna innan jag började, eller om jag skall göra det nu?

Hur som helst, skratt blandas med frågor och dialog då ämnet ”Ledarskap – att leda sig själv” står på agendan. Efter min föreläsning kommer ett flertal elever fram och tar i hand och säger;

”Tack för en skön föreläsning, det var det bästa vi hör sedan vi började vår utbildning.”

Jag tänker i mitt stilla sinne, ja ni är ju första års studenter så det blir säkert bättre, eller inte…..

När vi återvänder till flygplatsen som nästa upplevelse slår till. Vid bordet jämte sitter den nyutexaminerade management konsulten från handels (26 år ), välklippt, iklädd bruna skor och matchande kostym med diskret slips och brer ut sig. Han säger;

”Man bygger ju affärmodeller efter komplexitet i affären.”

Ja, jag vet man skall inte tjuvlyssna på folk,  men ibland blir det ju bara så.

Ja men va f-n, tänker jag! När jag pratar affärsmodeller så utgår jag från kunden och vad han är intresserad av att köpa. Men jag har ju bara pysslat med detta i 20 år så vad vet väl jag?

På kvällen slår ”En man som heter Ove” emot mig , bitterheten kryper på en då man som jag skriver ett yttrande till förvaltningsrätten. Det handlar om en upphandling som jag för första gången i mitt liv valt att överklaga, mest av skälet att jag inte gillar när man vänder kappan efter vinden, och väljer att läsa ”som f-n läser bibeln” helt godtyckligt.

Ni som känner mig inser självklart att detta är inte min starkaste gren att titta bakåt alltså.

Nej, jag toppade dagen med ett tungt träningspass som gjorde att jag kunde möta mitt yttrande till förvaltningsrätten med friskt mod. Nu är det bara att luta sig tillbaka i soffan och betrakta sig själv som Don Quijote eller som Ove, och  vänta på domen. Imorgon möte man ett gäng förhoppningsfulla i ett helt annat ämne.

Bra jobbat Anders, jag kallar det #självcoaching!

PS. Har du inte läst boken ”En man som heter Ove”, gör det!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s