Flipped classroom, för mig blev det ett måste 

on

I mitt arbete som konsult och utbildare sedan drygt 20 år tillbaka har jag ibland ämnen som jag själv tycker är lite svåra. Orsaken är sällan att jag upplever dom som teoretiskt svåra utan mer att jag inte som utbildare kan göra dom lustfyllda.

För mig är just lust och glädje kanske den viktigaste drivkraften för lärande, och det tror jag det är för dom flesta människor, oavsett ålder. En annan utgångspunkt är att jag måste lita på processen, dvs i huvudet på gruppen finns en vilja att förstå, jag skall bara mata den på rätt sätt så faller kunskap och färdigheter på plats. Inte minst om du samtidigt kopplar på begreppet problemlösning, eller somman också kan kalla det, laboration.

Ett sådant ämne är för mig företagsekonomi. Då talar jag inte bokföring utan den delen som handlar om prissättning, bidragskalkyler, täckningsgrad och täckningsbidrag.

Ja ni här ju på begreppen, för mig är det ganska trista men ändå viktiga begrepp om du skall leda försäljning eller jobba som KAM (Key account manager).

Jag tror inte på att alltid, teoretiskt förklara olika teoretiska samband. Man måste själv få insikten, så vad göra.  Då talar vi om vuxna elever som har en del livserfarenhet.

Tillbaka till min senaste upplevelse kring det man idag kallar ”Flipped classroom”. Temat var alltså prissättning, bidragskalkyler, täckningsgrad och täckningsbidrag. Teoretiskt enkelt att förklara med givna formler. Men har skall man översätta det till verklighet. Här kommer min upplevelse och konkret exempel.

Jag har i första passet med deltagarna gått igenom begrepp och formler både teoretisk men oxå som självstudie och med stöd av webb läsplattor och telefoner. Jag förstår att dom inte riktigt kan översätta detta, då deras blickar är minst sagt innehållslösa, på många sätt.

Okej, hur gör jag nu för att få begreppen att fastna?  Jag gör nu gruppuppgift som deltagarna får jobba med, förutsättningen ser ut som nedan, vi skall öppna en glasskiosk.

Jag säger till deltagarna att själva via webben söka den information dom saknar för att lösa uppgiften. Redovisningen blir lustfylld och med många skratt till hur dom kommit fram till resultatet.

Det är nu min fråga som skall ge dom förståelse kommer.

Okej, om ni nu tar ert redovisningsunderlag, dvs det ni kommit fram till och placerar in dom begrepp vi tidigare talat om,  bidragskalkyler, täckningsgrad och täckningsbidrag.

Var har ni dom?

Dom fortsätter att samla information via sina telefoner och plattor. Jag ser hur lamporna tänds i ögonen på dom när dom med enkelhet kan placera in samtliga begrepp på rätt plats i det underlag dom själva skapat. Å jag vet, dom kommer aldrig att glömma det!

Helt plötsligt blev begrepp som vinst och rabatter väldigt lätta att prata om.

Nästa avsnitt i utbildningen kring temat affärsekonomi handlar att lyfta in dessa begrepp i mer komplexa branscher, vi talar om media, fastigheter och konsulter. Det kommer att bli hur roligt som helst, både för mig och deltagarna.

Annonser

En kommentar Lägg till

  1. Lotte Johansson skriver:

    Varför hade jag inte dig som lärare på gymnasiet, hade jag sluppit hoppa av…hur många gånger var det nu…hm

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s