Förra helgen hängdes det foton på väggarna hemma. Ni vet foton i svartvitt tagna före digitalkamerans tid. Ja, det fanns på den tiden något som hette 135 film 400 ASA, som man ”laddade” kameran med. Googla gärna på det ”snorungar”;-)!
Vilken skön känsla när jag står och tittar på väggen fylld av bilder och kommer ihåg varje känsla som var vid respektive tidpunkt. Precis som om minnet kommer tillbaka. Men det som är ännu skönare är när vi samtidigt blandar upp dessa bilder med dom svartvita digitala bilderna tagna för ca 3 månader sedan.
Jag tror att vi måste ha koll på vår historia för att fatta rätt beslut framåt. Historia får man fort, om man gör många olika saker.
Nu och framåt måste trots allt vara den verkliga utgångspunkten. Någon som precis häromdagen visade sig ha likvärdiga tankar kring detta var Charlott, bra tankar där!
Just nu har jag en dag kvar på ett för vår kund viktig utvecklingsprocess som dom beskriver i denna pressrelease .
Det känns bra att få komma hem imorgon kväll, och blandningen av bilder fortsätter.
